Så är då årets speciella Bokmässa (den digitala) över. I två dagar satt jag och deltog i olika samtal och presentationer via nätet. I fredags eftermiddag hade jag lyssnat på 23 olika program! Det blev fler programpunkter för mig i år än under en vanlig Bokmässa i Göteborg mycket på grund av att det bara var att mata på med nya program från Bokmässan play. Jag saknade såklart mycket som den traditionella bokmässan erbjuder i form av montermingel, besök i alla bokaffärer som brukar finnas på mässgolvet, oväntade samtal som man springer förbi och lyssnar på, träffar med kollegor mm. Jag tycker ändå att Bokmässan är värd en stor eloge för att de har fått ihop ett så gediget program under rådande omständigheter. Att sedan allt finns kvar några månader till och är kostnadsfritt för alla är fantastiskt och en stor bonus.

Jag kunde känna inspiration och delaktighet via många program jag lyssnade på, några tänker jag nämna här. Ett av bokmässans teman i år är Läs, läs, läs. Att få barn och unga att läsa mer är oerhört viktigt och faktiskt snart akut. Undersökningar som bl a Statens medieråd och Förläggarföreningen gjort visar tydligt att allt färre ungdomar läser dagligen, det som oroar mycket är att nedgången de senaste tio åren är stor. Hur ser det ut om tio år?

Jag lyssnade bl a på föredragen ”Är läskunnigheten hotad”, ”Att undervisa för livslångt lärande”, ”Ge dina barn ett språk” och ”Att läsa tillsammans – högläsning för stora och små”. Alla dessa föredrag handlar om läsning och om framgångstips. Tipsen som framfördes under dessa samtal är inte nya men viktiga att beakta och ta till sig (omedelbart) för att vända trenden med vikande läsning bland ungdomar i Sverige.

– Att diskutera (och därmed reflektera över) det man läser! Det är först då man kanske förstår en bok. Det är också detta som framförs som en viktig faktor för att ge ungdomar läslust.

– Att högläsa mycket. Både i skolan och i hemmet! Att inte sluta när barnen kan läsa själv. Att via högläsningen förklara ord, händelser och bilder. Att koppla det lästa till andra upplevelser. Ett förslag som framfördes var att man kan skicka med några bra frågor hem vi bilderböcker som föräldrar lånar till sina barn.

– Att visa vad vi (vuxna) läser! Vi lyssnar oerhört mycket på böcker. Det är absolut inte fel men det gör vår bokläsning anonym. Att vi vuxna som läser blir läsförebilder för våra ungdomar hemma, i skolan, på bussen, tåget, stan kan vara ett sätt att göra ungdomar nyfikna.

– Att (fysiskt) ta bort skärmarna för barnen och ungdomarna när det är lässtund! I hemmet och i skolan. Vi ska och kan inte förbjuda skärmarna, men om de läggs undan en stund får man ro över till bokläsning.

Seminariet ”Skolbibliotek i världsklass” handlade om just det. Vad har framgångsrika skolbibliotek gemensamt. Via väl fungerande skolbibliotek får ungdomar och lärare en kontinuerlig kontakt med böcker. Via bibliotekarien i skolbiblioteket kan läraren få hjälp med böcker som passar just den läraren, klassen och eleverna. Samarbetet mellan lärare och skolbibliotek är oerhört viktigt för en positiv läsprocess. Det samma gäller arbetet kring informationssökning och källkritik. Ett skolbibliotek som arbetar tillsammans med lärare och skolledning lyfter denna undervisning. 

Att ha tillgång till ett skolbibliotek kom in i skollagen redan år 2011. Det är då oerhört anmärkningsvärt att endast 35% av Sveriges skolelever har tillgång till ett skolbibliotek med en bibliotekarie som arbetar minst 50%.

Jag tittade på mycket annat bra under bokmässan och jag har mycket kvar som jag vill lyssna på. Under helgen har det varit många intressanta författarsamtal som jag inte hunnit ta del av ännu.

Är du intresserad av vad våra partiledare läser? Gå då in och lyssna på det fina samtalet mellan dem som spelades in i torsdags och som nu ligger på Bokmässan play. ”Vad läser ni – av plikt och lust”

Nästa år hoppas jag att det återigen ser ut så här i Göteborg!