Biblioteksbubbel

– Tänk att du är Beyoncé. Det är ett av de sämsta råden jag någonsin har fått av min pappa, tror jag. När han sa det för en kvart sedan i hallen trodde jag att han hade fått en liten, liten hjärnblödning. Jag fattar inte hur han ens kom på tanken. Har han träffat mig någon gång? – Om det blir jobbigt, menar jag. Du är Beyoncé! Du är en stjärna och inget kan nå dig för du är Queen B, allt är lugnt. Ha! Aldrig förr i mänsklighetens historia har jag varit längre från att vara någon slags queen än vad jag är just nu. Jag är bara mitt vanliga, sorgliga jag: Liv 17 år. Kall och kräkfärdig…

Dessa rader från bokens inledning brukar jag läsa högt när jag berättar om boken för högstadieelever. Inuti huvudet är jag kul är en av få böcker från högstadiets läslista som jag brukar ha med på bokprat och som ofta väljs av tonåringarna själva. Yani, Ingen normal flyttar hit och Vi ska ju bara cykla förbi är andra böckerna från listan som jag upplever att tonåringarna på min skola kan välja när de får välja fritt.

Liv har flyttat från en lägenhet på Södermalm i Stockholm till ett gammalt hus på landet i Småland. Hennes översociala pappa tycker detta är kul vilket blyga Liv absolut inte förstår. Att börja i en ny klass är jobbigt för de flesta, för Liv känns det som en katastrof. Hur gör man ens? Säger man hej? Hur ska man bete sig, alldeles ensam i en helt ny miljö? Liv vill bara skrika rakt ut och åka hem och lägga sig under täcket.

Författaren till boken, Lisa Bjärbo, har även skrivit en utmärkt lärarhandledning att använda som fördjupning till läsningen. Lärarhandledningen hittar du på Rabén&Sjögrens webbsida.

Inuti huvudet är jag kul passar att läsa och jobba med från 14 år och uppåt.

Titel: Himlabrand
Författare: Moa Backe Åstot
Rabén & Sjögren, 206 s
Passar för 12+

När Himlabrand kom ut 2021, var bokens författare Moa Backe Åstot endast 23 år gammal. Att vara så ung och skriva så bra är helt enkelt fantastiskt! Boken blev direkt nominerad till Augustpriset.

Himlabrand handlar om Ante. Ante bor i en samisk renskötarfamilj och för honom känns det självklart att han ska ta över arbetet med renarna efter sin pappa (han är enda barnet). De samiska traditionerna och renskötarjobbet är Antes liv, han kan inte tänka sig ett annat liv.

På senare tid är det dock andra känslor som kommer för Antje. Han tänker mycket på sin bästa kompis Erik och Antjes känslor för Erik är andra än för en kompis. Antje blir rädd för sina känslor. Vad är det han känner och är det möjligt att Erik känner likadant? Antje funderar mycket och blir irriterad på sina enkelspåriga och traditionella föräldrar och släktingar. Hur ska det gå med sametraditionerna och all förväntan. Går det ens att vara en homosexuell renskötare?

I boken får vi följa Antje, i hans familj, när han är med kompisarna, när han är med renarna och när han är med Erik. Vi får ta del av alla Antjes tankar om sig själv, familjen, släkttraditionerna och om livet.

Himlabrand beskriver de samiska släkttraditionerna och förväntningarna. Jag tänker att även ungdomar från andra kulturer kan känna igen sig i känslan av utanförskap, att inte passa in och att inte kunna matcha förväntningar från äldre släktingar.

Boken innehåller underbara beskrivningar av renskötsel och om de samiska traditionerna. Man lär sig mycket om detta och det är en viktig och intressant del av boken. Bokens styrka är dock framförallt att Backe Åstot så skickligt lyckas sätta ord på vad utanförskap, att inte passa in och att känna sig annorlunda gör med en (ung) människa.

Himlabrand finns med på högstadiets läslista. Boken finns även som lättläst (2023, Nypon förlag). Till den lättlästa boken finns handledningar på Nypons webbsida. Där finns handledning för både elev och lärare.

Mikael Niemis Kyrkdjävulen finns med på högstadiets läslista. Boken utgavs 1994 och beskrivs i baksidestexten som en bok som ”handlar om kampen mellan det onda och det goda och om vikten av att lära känna sina rötter”.

Rötterna i detta fall är Tornedalen, en geografisk plats som Niemi ofta återkommer till i sina böcker. Berättelsen i Kyrkdjävulen har övernaturliga inslag av folktro och mytologi vilket är en intressant ingrediens i berättelsen.

Boken börjar med att klassens historielärare, även kallad Älgen, har tagit med klassen till Pajala kyrka. Väl där visar han in hela klassen i sakristian, det lilla rummet bredvid altaret. Klassen tränger ihop sig för att se vad det är som ligger i den gamla trälådan med järnbeslag som Älgen låser upp och öppnar.

”- Vad äckligt! utbrast någon.

Älgen såg belåten ut.

– Tänk er det, vi har en djävul inlåst i Pajala kyrka! Kom gärna fram och titta men rör inte för allt i världen! Den har blivit rätt skör med åren.”

Och så får hela klassen se en djävul i lådan. Men inte kan det väl vara en riktig djävul? Det är väl en modell som någon byggt och gömt, eller? Ingen vet men naturligtvis tror man inte på övernaturliga djävlar. Mattis kompis Simon råkar röra vid den torra djävulen i lådan och redan på väg hem från kyrkan börjar det hända konstighetet när Simon faller av cykeln och börjar blöda kraftigt från ett finger. En liten grå gubbe dyker upp från skogskanten (var kom han ifrån?) tar tag i Simons finger och börjar mumla lågt på finska. Blodflödet avsatannar omedelbart och fingret ser inte ens skadat ut. Matti och Simon förstår ingenting men tänker båda på att Simons finger precis rörde vid ”djävulen” i kyrkan. Kan det finnas ett konstigt samband?

Dagen efter blir deras historielärare, Älgen, sjuk på lektionen. Hela klassen blir vittnen till att läraren kräks ut något (levande ?) ner i papperskorgen mitt framför dem (ja det är riktigt äckligt).

Berättelsen fortsätter sedan med små levande djävulsungar som liknar ett mycket gammalt fossil som en person från Pajala hittade i Grekland för snart hundra år sedan. Matti och hans kompisar Simon och Malin forskar vidare om den obehagliga och osannolika historien.

Niemi skriver drivet och spännande om djävlar och förbannelser och om det onda versus det goda. Kyrkdjävulen är en underhållande, lite obehaglig berättelse som kommer att kräva en hel del förklaringar och viss handledning om man läser boken med en högstadieklass.

Jag är mycket förtjust i Mikael Niemis böcker. Jag gillar hans engagemang och litterära förankring i den norrländska geografin. Min favorit i hans författarskap är den lilla berättelsen Fallvatten (även denna bok skulle man kunna läsa med en intresserad högstadieklass).

Maria Gripes Agnes Cecilia – En sällsam historia från 1981 är med på högstadiets läslista. Jag läste denna bok när jag var tonåringen (för lääänge sedan) men har i dagarna läst om den med anledning av att den nu ligger med på högstadiets läslista.

Föräldralösa Nora flyttar med familjen som hon bor hos till ett annat boende i en gammal lägenhet. I och med flytten börjar mystiska saker hända i Noras liv. En klocka går baklänges, en vas faller i golvet och avslöjar en hemlighet och Nora får en gåva i form av en gammal docka. Vad betyder allt detta? Är det någon som försöker få kontakt med Nora från en annan tid.

Samtidigt som allt det märkliga sker försöker Nora, som är tonåring, hitta sin identitet och genomgå ett sorgearbete efter sina föräldrar som omkom i en bilolycka.

Agnes Cecilia – En sällsam historia är en mycket bra bok men kanske något för långsam för dagens högstadieelever? Boken är omfångsrik, 313 s i den utgåva jag läste. Nypon förlag har nyligen (2021) kommit ut med en lättläst version av boken. Kanske passar en lite nedbantad berättelse bättre för dagens tonåringar?

Maria Gripe är en erkänt mycket skicklig författare. Hon skriver drömskt, mystiskt och alldeles underbart! Man kan skönja hennes litterära arv när man läser många nutida författare såsom Ingerlin Angerborn, Karin Erlandsson och Johan Rundberg. Gripes Tordyveln flyger i skymningen är med på läslistan för mellanstadiet. Det är en ikonisk berättelse som höglästes för mig och min mellanstadieklass i slutet av 70-talet. Jag kommer aldrig att glömma den boken eller den högläsningen!

Om jag skulle välja en Maria Gripe-bok att läsa med högstadieelever hade jag nog valt Tordyveln flyger i skymningen före Agnes Cecilia. Berättelsen i Tordyveln är lite rappare med fler händelser som nog även tilltalar dagens tonåringar (Tordyveln ligger som nämnts alltså på mellanstadiets läslista).

Övrigt:

Det finns en lärarhandledning till den lättlästa versionen av Agnes Cecilia (Nypon fölag). Agnes Cecilia har sänts på SR som Drama för unga, tyvärr ligger inte sändningen kvar. Lärarhandledningen till sändningen finns dock fortfarande. Denna handledning kan man säkert använda om man läser boken också.