Första gången jag stötte på målaren och författaren Lars Lerin, var hemma hos min mamma.  Böckerna “Axels bok ” och ” Här slutar allmän väg”, som kom ut runt slutet på 80-talet , fångade mig med sina berättelser om “udda personligheter” eller helt enkelt folk, som stannat på gårdarna och torpen, där de fötts, långt bortom allmän väg. Långt ute i den värmländska skogen. Jag kände ett visst släktskap med bilderna av naturen och de värmländska uttrycken i texten. Mamma och hela släkten på hennes sida, kommer ifrån trakterna kring Sunne, Munkfors och Torsby i Värmland och jag är “uppfödd” med värmlandshistorier och värmländska uttryck. 

Nu känner alla till Lars Lerin, främst genom de många tv program där han medverkat. Han är en av världens (sant) skickligaste akvarellmålare och en fantastisk berättare.  

Efter ett stort antal böcker för vuxna, har Lars Lerin , efter att ha blivit förälder ,gett ut några böcker också för barn.

“Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter “, berättar historien om Elsa , som bor “Långt östpå skogen, nedom Klatterberget och Gäddtjänsbråten, bortom Lillpytt och Koögat, men hitom Allmänningmossen, Märrsprängarbacken och Sirsjöåsen, ett stenkast från Skabbhaget och Fiskbyttan, strax intill Månskullen, där ligger ett litet boställe kallat Skräddartorp. Där bor Elsa Karlsson med sina 28 katter.”

börjar boken om Elsa. Det är en bilderbok, med många akvareller, men också foton, som illustrationer. Elsa bodde i ungdomen i stan, jobbade som servitris och affärsbiträde, men när bud kom från hennes mamma att hon var sjuk och att Elsa fick komma hem och ta hand om korna, återvände hon till Skräddartorp och har sedan dess varit gården trogen. Nu finns inte längre korna, bara Elsa och alla hennes 28 katter. Långt bort i skogen bor hon, ibland är det ensamt, speciellt om vintern. men ibland får hon besök av någon, t ex Lars, som letar sig bort genom skogen och kalhyggena till hennes stuga. Då blir hon glad och bjuder på kaffe, drömmar och blåbärssaft. Katterna finns överallt i stugan och utanför.

Det är: ” Lill-Jons och Liten Lillgrå. ..Gammelgrå med vingelsjukan…Klotrund med de trasiga öronen. ..Den bättre med sex klor på varje tass…Pellekär…Finafröken och Lillavännen…Gråtass och Snälleman…Sixten…Svarta faran och Sermanpå och Dyng-Per”

Det är svarta och gråa katter om vartannat och de flesta är släkt. Elsa har ett kontrakt i byrålådan till en bekväm servicelägenhet i Nordmark. Där skulle hon ha det varmt och skönt och med alla bekvämligheter. Slippa ta sparken för att handla kattmat om vintern och slippa ensamheten. Men aldrig kan Elsa tro att det finns vildblomstrande ängar, som i Skräddartorp, blånande berg och småfåglar som sjunger inne i Nordmark. Dessutom skulle hon ju bara få ta med sig en av alla sina katter och vem skulle hon välja? Nej, kontraktet får allt ligga i lådan ett tag till tänker Elsa. 

Boken om Elsa är en fin bilderbok för alla åldrar, trots att den är hcf klassad. Språket är inte “barntillvänt”, utan berättar en historia, med ibland svåra och annorlunda ord. Men en så fin historia kan alla lyssna på.

För dig som är vuxen finns även dokumentären Den inre skogen, om Lars Lerin, på SVT Play https://www.svtplay.se/video/24541825/den-inre-skogen?start=auto