Bläddra efter
Etikett: bilderbok

Den långa vandringen

Den långa vandringen

Kommentarer 0 kommentarer

En fin uppgift som vabbande förälder är att läsa böcker. Den här gången hade jag dessutom tagit med en alldelen nyuppackad bok från jobbet som jag såg fram emot att testa på minigrisarna där hemma; Den långa vandringen av Martin Widmark och med illustrationer av den makalösa Emilia Dziubak. Jag har tidigare köpt in och läst Lilla Sticka i Landet Lycka av samma duo och gillat både Widmarks berättande och Dziubaks bilder. Tyvärr blev jag lite besviken på berättelsen den här gången.
Bokan handlar om två barn som står på var sin sida av ett stort hav. När Adam ser solen försvinna vid horisonten ser Sonia solen resa sig över det glittrande vattnet och hon undrar hur det ser ut där borta där solen går upp. Både Adam och Sonia har en trogen följeslagare vid sin sida, men denna kväll drar Adams hud Rufus sin sista trötta suck och lämnar Adam ensam. I samma stund vädrar Sonias katt Missan i luften och leder iväg Sonia på en lång, lång vandring.

Under tiden Sonia blir kallad tiggarunge av en bagare, blir utskälld av en gränsvakt, räddar livet på en bilist och får leva på bär och vatten från bäckar i skogen verkar det inte gå någon nöd på Missan. Hon blir bara rundare och rundare om magen.
Och hela tiden liggen Adam i sin säng och sörjer sin älskade Rufus. Han vill inte äta, inte leka, inte leva. Hans snälla farmor försöker på alla sätt få honom att komma tillbaka till livet, men Adam bara ligger där och stirrar ut genom fönstret som vetter mot havet.
Många dagar senare kommer Missan och Sonia fram till en liten stuga vid havet. Missan stannar framför dörren och Adams farmor öppnar den förvånat. Missan gör sig genast hemmastadd och när inte Sonia lyckas pigga upp Adam så visar det sig att Missan kan. Men hjälp av de tre kattungar som hade växt i hennes mage under hela den långa resan.
Men trots att bilderna är fantastiska och att det kunde vara en underbar berättelse sitter jag och funderar på saker som: Hur långt ifrån varandra bor de om en ser solen gå ner när den andra ser den gå upp? Hur långt är det runt havet? Hur långt orkar ett barn, som bara får i sig lite bär, gå? Resan pågår troligen ca 2 månader (en katts dräktighetstid – ja, jag fick googla), och om hon orkar gå en mil om dagen så skulle hon ju bara komma som härifrån och till Stockholm…
Jag vet, jag vet, det är tramsigt att tänka så. Det är en saga och i sagor händer märkliga saker, de får lov att vara ologiska och magiska. Jag hade inga problem med de enorma insekterna i Lilla Sticka (eller om det var Lilla Sticka som blev liten när hon kom till Landet Lycka), men i den här boken känns hela tilltalet mer realistiskt och då vill jag ha det trovärdigt.
Nåja, det är en fin berättelse om en kan bortse från min invändning ovan. Jag frågade mina minigrisar efter högläsningen vad de gillade mest ber boken och stora (snart 6 år) tyckte om slutet när Adam och Sonia stod vid stranden och tog varandras händer, medan lilla (3,5 år och matvrak, så länge hon slipper lagad mat) tyckte bäst om när Sonia får ett bröd av bagaren efter att hon fångat en tjuv som tagit hans pengar. Och mamman/bibliotekarien tycker nog ändå att bilderna är den största behållningen av boken. Hon är verkligen duktig, Emilia Dziubak.
Julkalender Lucka 18 – Tio vilda hästar firar jul

Julkalender Lucka 18 – Tio vilda hästar firar jul

Kommentarer 0 kommentarer

Tio vilda hästar firar jul är den fjärde boken om de charmiga hästarna Dandy, Plus, Dolanga, Minus, Dior, Rataplan, Pistage, Silver, Lord och Doj-Doj. De har bestämt sig för att ställa till med ett härligt jukalas och bjuda in alla de vilda djuren. Hästarna planerar in i minsta detalj, vilken mat som ska serveras och inte minst vilka lekar som ska lekas. De är så förväntansfulla och ger sig iväg för att bjuda in alla.
Men ingen vill komma för det är inte alla som gillar samma sorts mat som hästar gör. Maskarna kan inte hoppa bock, räven vill inte ha något mys och fiskarna kan faktiskt inte komma till ett julkalas som är på land. 
Först blir det deppigt men sen tänker de till och börjar om och snart vill alla komma. På julbordet finns allas favoritmat och det händer saker så att samtliga kan bli nöjda och belåtna.
Hela berättelsen är liksom de andra böckerna, om de tio vilda hästarna, skriven på vers. Vers som funkar och inte haltar. Raderna är glada och ”galoppiga” författade av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge. Det är Lisen som gjort de fartfyllda illustrationerna. En bilderbok rolig för de flesta åldrar och den håller att läsa även efter jul. 

Ljuvlig bilderbok

Ljuvlig bilderbok

Kommentarer 0 kommentarer

Jag fick tipset om boken ”Odd är ett ägg” i den mycket bra podden ”Bladen brinner”.
Boken är skriven och illustrerad av norskan Lisa Aisato, som har skrivit flera böcker som dock inte är översatta till svenska.

Odd är en försiktig och ängslig pojke, han är hela tiden rädd för att hans huvud ska gå sönder, det är nämligen ett ägg! Varje morgon sveper han in huvudet i handdukar och en tevärmare för att skydda huvudet. Han tackar alltid nej till att vara med och leka, de andra pojkarna är så vilda, och när de spelar boll på idrottslektionerna så smiter han iväg till toaletten och sitter där tills lektionen är slut. Efter skolan tar Odd sin cykel och går till skogen, han vågar inte cykla. Han tycker om att vara i skogen, där är lugnt och han har ett paraply för att skydda sig mot fallande kottar.
En dag när han är i skogen så träffar han den modiga och orädda Gun . Hon sitter högt uppe i ett träd i en lysande gulrandig bidräkt. De har så roligt ihop, men nästa dag kommer inte Gun till skogen. Odd letar och letar och berättelsens upplösning gör mig alldeles varm i hjärtat!

Odd är ett ägg

Har du missat ”Bladen brinner” så kan du lyssna på den här!

Ulla Rhedin recenserar boken på kultursidan i DN, läs recensionen här

Tiger eller inte

Tiger eller inte

Kommentarer 0 kommentarer
En tråkig sak med att köpa böcker till biblioteket är att allt kommer platsat. En nödvändighet för att böckerna ska hålla, men en del av den taktila upplevelsen försvinner. Den här boken är fylld av underbara illustrationer och pappret känns sådär matt och lite dammigt som jag älskar. Och det ser ut som att pärmen är tygklädd, lite rutig struktur, och med både titel och bild i relief. Jag tror att jag skulle gilla att hålla i den här boken, utan plast, och att liksom stryka lite över pärmen medan jag läste. Men jag får nöja mig med att tänka mig hur det hade känts.
Nora har tråkigt hos mormor den här dagen. Det finns ingenting att göra. Nora är för gammal för mormors löjliga lekar. Nora tänker inte gå ut i trädgården och leta efter den tiger som mormor påstår att hon sett där tidigare under dagen. Nora tror inte heller på att där finns trollsländor som är stora som fåglar, växter som kan äta en hel människa och en sur isbjörn som fiskar. Nora vet att allt det där är trams som mormor hittar på. Trädgården är en helt vanlig tråkig trädgård, med tråkiga växter och tråkiga insekter.
Och även om det skulle visa sig att det finns trollsländor stora som fåglar så finns det i alla fall ingen tiger. Och även om det sen skulle visa sig att det finns växter som skulle kunna äta upp åtminstone Noras giraff Jeff så finns det ingen tiger. Och även om det dessutom finns en otroligt sur och grinig isbjörn som fiskar i den lilla trädgårdsdammen så finns det ABSOLUT ingen tiger. Så det så!
Två underbara bilderböcker

Två underbara bilderböcker

Kommentarer 0 kommentarer

En del bilderböcker har det där lite extra. Det där som gör att du som vuxen har lika stor behållning av berättelsen. Här kommer två av mina favoriter.


Anden, döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch har äntligen kommit ut på svenska.En bilderbok som jag enträget bett förlag att ge ut, men då visste jag inte att det var Lindskogs förlag jag skulle ha vänt mig till.
Anden upptäcker plötsligt döden i sin närhet och blir först mycket förskräckt. Det visar sig att döden alltid har funnits där om utifall att… Så småningom blir de nära vänner och tillbringar en tid tillsammans innan det är dags för Anden att dö och flyta bort på dödens flod. Då har döden fått uppleva en ovanlig vänskap och saknar sitt sällskap.
En underbar bok att samtala kring. Bilderna är i sin enkelhet mycket uttrycksfulla och berättar en hel del.

Samma förlag kom för ett tag sedan ut med en annan favorit, Monsieur Herberts bästa uppfinning av Léna Elka. De vackra bilderna är gjorda av Hajnalka Cserháti.
Monsieur Herbert är en ganska ensam herre som gillar att uppfinna saker. En dag blir det en cykelmixer. Samtidigt som man cyklar mixas frukdrycken. Herbert åker nu runt och tar upp beställningar. Problemet är att när väl fruktdrinken är klar har han glömt var beställaren finns. Men en dag möter han Madame Lise som är en sorgsen operasångerska och därför står still. Efter det mötet lättar sorgen och Monsieur Herbert är mindre ensam.