Browsed by
Etikett: Stina Nilsson

Fortsättningar och avslut

Fortsättningar och avslut

Kommentarer 0 kommentarer

Alea Aquarius och Alpha Crus äventyr fortsätter i den fjärde delen “Tidvattnets makt”. De har lyckats fly från den onde doktor Orion och med hjälp av skorpionfiskarna är de osynliga för alla. De filurar på hur de ska kunna få kontakt med de andra havsbarnen, för att kunna besegra Orion behöver de all hjälp de kan få! Som om inte detta vore nog, så nås de av nyheten att en oljeplattform utanför Norges kust har en läcka… De beger sig genast dit för att se om de kan hjälpa till. I denna delen lär sig Alea mer om de magiska varelserna som finns i havet.

Nästa del “Regnets budskap” är översatt och anländer till Rinnebäck snart. Den sjätte, och avslutande delen “Glömskans flod” kommer under våren 2023.

Floras äldre syster Niki arbetar på kungens luftskepp Polaris och skickar hem pengar så att Flora och lillebror Flipper ska klara sig. När breven slutar komma misstänker Flora att något inte är som det ska, även om ingen säger något. Kungens yngsta dotter Alexa och Flora hjälptes åt med ett uppdrag i den första boken, och nu är det dags igen. Motståndsgruppen Järnklockornas ledaramulett astrolabiumet Stjärntjuven behöver återtas, och Alexa och Flora är rätt personer för att genomföra jobbet. Då denna delen avslutas med en rejäl cliffhanger så hoppas jag att den tredje och avslutande delen kommer snart!

Det svarta havet är den tredje och sista delen om systrarna Liv och Frida. Nu är de äntligen framme i Staden i sällskap med Jeri, Hanis och Trollan. Den ser inte alls ut som den staden som Jari pratade om. Den är lika svart, kall och ogästvänlig som allt annat. Till och med havet är svart. Det värsta av allt, Frida är sjuk och Liv vågar knappt lämna henne. Under en tur på jakt efter mat blir Liv och Jeri tillfångatagna av Ofelia, vars bok de hittade i biblioteket på skolan de sökte skydd i. Hon tar med dem till Slottet, ett fantastiskt ställe med mat och värme. Här får de lära sig att sjukdomen som Frida har inte smittar, men allt står inte rätt till. Ska de stanna här, eller fortsätta sitt letande efter ön, med hopp om att den ska vara oskadad av det svarta regnet?

Det svarta regnet

Det svarta regnet

Kommentarer 0 kommentarer

Vad händer i en mörk framtidsdystopi om världen är förstörd och barnen behöver klara sig själva? Det var frågor som debutanten Stina Nilsson ställde sig när hon började skriva boken Det svarta regnet.

 Det svarta regnet vann Bonnier Carlsens manustävling i våras och när den nu ges ut, hösten 2020 mitt under en pandemi, känns boken mer aktuell än någonsin.

Liv är 12 år och lever med sin mamma, pappa och lillasyster Frida i en (framtids)värld som, enligt Livs föräldrar, har förstörts av onda trollkarlar. Det mesta i naturen är förgiftat och de måste skydda sig när det svarta regnet faller från himlen.

Livs pappa är sjuk, de säger att en demon har tagit över hans kropp, och familjen måste klara sig utan hans hjälp.

Det är svårt att hitta mat, Liv och mamma får gå längre och längre iväg från stugan för att jaga. Oftast hittar de inget levande, fångar de en skogsmus blir de lyckliga. Pappa har berättat för Liv att det för mycket länge sedan kunde gå till en affär och köpa mat för pengar. Det är så mycket Liv inte förstår med det. Vad är till exempel pengar?

Det svarta regnet är en mycket välskriven, driven och spännande bok. Stina Nilsson räds inte heller de riktigt svåra ämnena. Vad är det egentligen som har hänt med världen och naturen? Livs föräldrar säger att trollkarlar och demoner har förstört världen och pappa pratade om en ö som ännu är oförstörd. Dit skulle de ta sig bara pappa blir frisk först. Liv har fått pappas karta där han pekat ut vägen till ön. Kartan är Livs dyraste ägodel, den är vägen ut ur den mardröm de lever i just nu. Allt eftersom livet blir svårare och svårare och Liv som storasyster måste ta allt större ansvar för familjens överlevnad tvingas Liv greppa den fasansfulla verkligheten.

Boken berör svåra ämnen som föräldrars död, barn som tvingas bli vuxna snabbt och en värld som förgiftas och förstörs.
Samtidigt är den så bra och välskriven och förtjänar trots sitt mörker (eller kanske på grund av) en stor läsargrupp.

Boken är en perfekt utgångspunkt för många (bra) diskussioner om framtid, ansvar, miljö och hopp.

När jag läst ut Det svarta regnet går mina tankar till en “Lindgrensk värld” där ljuva Nangijala förstördes av Tengils eld eller där lille Mio försöker besegra den onde riddar Kato. Jag vill gärna att Stina Nilsson skriver en uppföljare på Det svarta regnet. Om det inte sker så blir det vi läsare som själva får “tänka fram” den fortsättning vi önskar att berättelsen får.

Läs Det svarta regnet!