Biblioteksbubbel

Det var tur att jag var lite hängig i lördags och kunde ligga kvar på soffan och bara fortsätta att läsa för så bra den är,  Under odjurspälsen av Klara Krantz.
Signe som går på högstadiet lever ett dubbelliv. Hon är en osäker tjej men många jobbiga år bakom sig som mobbad. Bästa kompisen har övergett henne och det är bara ibland som hon duger. Det är inte så lätt att förhålla sig till. Under många år har Signe varit förtjust i Joel med de intensivt blå ögonen. Han som bara bor några hus bort och som går i parallellklassen. Han lägger knappast märke till henne. Annat är det med Frida i Karlstad, med henne kan han sitta och chatta i timmar och de två kan tala om allt. Problemet är att Frida är ett påhitt. Ett påhitt av Signe som när hon utger sig för att vara Frida är så självklar och smart, ja allt det som Signe önskade att hon var. Till slut vill Joel att de ska träffas och det vill ju Frida också…
Det hela blir ännu mer komplicerat när Signe möter Manga-Magnus. Han motsvarar verkligen inte hennes bild av drömprinsen varken till utseende eller sätt. Men med honom blir så mycket lätt att säga och göra trots att de talar irl med varandra. Ja, lätt är det naturligtvis inte när två mycket osäkra människor möts, det är lätt att såra och trampa fel. Men ändå…
Det är en otroligt välskriven berättelse som suger tag i en och det går inte att sluta läsa. Klara Krantz lyckas verkligen med att skildra hur svårt det är för Signe att skilja mellan Signe och Frida, det flyter ihop och går isär. Jag tycker också mycket om att hennes sexualitet är så självklar och positivt skildrad.
Det finns ett litet men, varför modemuppkopplingar och förlegade datingsidor och chatforum. Det hade lika bra kunnat uteslutas och inte behövt namnges. Det gör tyvärr berättelsen något daterad. Hoppas, hoppas att ungdomar kan bortse från detta och fortsätta läsa.

I denna veckan börjar höstterminens bokcafé för tonåringar. Idag, måndag har vi bokcafé på Tolvåkerskolan och på onsdag är det café på Korsbackaskolan.

Temat på detta första bokcafé är skräck och spänning!

Här är min hög med böcker som jag kommer att prata om i eftermiddag.

Just nu jobbar jag tillsammans med klasslärare och speciallärare med en bokcirkel i en femteklass. Alla läser vi Kompisboken skriven av Lin Hallberg, En gång i veckan träffas vi i mindre grupper och diskuterar de kapitel som vi har läst. När jag förbereder mig sätter jag postitlappar vid ställen som jag vill diskutera tillsammans med eleverna. De har också förberett sig, svarat på en del frågor men även valt ut ett citat som de vill att vi ska diskutera utifrån. Vi börjar alltid med deras förslag och det blir många intressanta diskussioner, de kan verkligen tala för sin sak och är inte alltid överens. Det är slående att de nästan alltid valt citat som även jag har markerat. Många gånger går vi vidare och tittar in i hur det fungerar i deras klass och hur de själva agerar i olika situationer. Det är inte en slump att vi läser just den här boken.

Kompisboken handlar om en fjärdeklass där det råder rangordningar och där mycket händer under ytan. Vissa elever styr och det är inte alltid en trevlig stämning i klassen. De vuxna finns mest som en kuliss och verkar helt blinda för vad som händer och sker. En kan säga att berättelsen är koncentrerad kring de dramatiska partierna och “allt det andra” är bortplockat. Ett gott val vilket ger driv i berättelsen. Det gör ju även att det är en berättelse som är tacksam att utgå ifrån i diskussioner.

Eleverna känner igen sig och engagerar sig starkt för eller emot de olika karaktärerna. Det var tänkt som en enstaka bok men i mötet med klasser runt om i Sverige förstod Lin Hallberg att de vill veta mer och del efter del växte fram och är fortfarande mycket populära. Nästan utan undantag läser eleverna mer än en del i serien och många alla delarna, Kompisboken, Bästisboken, Svikarboken och Kärleksboken.

Lin Hallberg har hämtat inspiration från sin egen skoltid men även från sin sons skolsituation när han var i tioårsåldern. Jag kan tänka mig att alla möten med elever runt om i landet även gett inspiration till de senare delarna. Här kan du läsa mer om handlingen i boken.
Andra bra skildringar av dynamiken i en klass eller ett gäng för den här åldern finns i Sara Kadefors Nyckelbarnen eller Katarina von Bredows Du & Jag med fortsättningar.

Lin Hallberg är en mycket produktiv och omtyckt författare som skriver för alla åldrar. I de flesta av hennes böcker har hästar en framträdande roll. Som stjärnor faller är inget undantag . Boken vänder sig till ungdomar och lite läsvana skadar nog inte för att kunna tyda de olika skikten i berättelsen.
Tess och Liv är verkligen nära varandra och ser nog att deras vänskap är av den sorten som ska vara livet ut. Tess älskade mormor dör och tillsammans med sina föräldrar flyttar de till mormors hus, bort från stan ut på landet mitt i mörka januari.
Det blir en svår tid för Tess. Hon går omkring i huset och dess omgivningar och saknar mormor så att det värker i själen. Det finns så mycket som gör henne påmind om mormodern hela tiden. Att vara ifrån Liv är också så ovant och sorgligt. Fast de skickar massor av sms och talar på FaceTime med varandra känns det som om avståndet dem emellan bara ökar.
Tess sluter sig och släpper inte in sina föräldrar eller de nya skolkamraterna. Hela tiden går hon runt och säger att efter sommarlovet ska de de tillbaka till stan. Andra, men inte Tess själv,
märker att hon förändras och alltmer anpassar sig till det nya livet på landet.
Det finns en mycket viktig person till i den här fina berättelsen och det är Tom. Kapitlen varvas och ofta kommer även han till tals. Han och hästen Stjärna. Tom vill att Tess ska lära sig rida och kunna ta hand om Stjärna av en mycket speciell orsak. Det uppstår även en stark ömhet eller kanske kärlek dem emellan. I vart fall uppfattar Tess det så.
Berättelsen är mycket vacker och skildrar den första allvarliga kärleken mycket fint. Det finns ett magiskt inslag som kan anas nästan från början och den aningen växer sig allt starkare ju längre en läser. Lin Hallberg skildrar ungdomarnas känslor väldigt pricksäkert, osäkerheten, att se tillvaron som antingen  svart eller vit, toppar och dalar.
Jag bär med mig berättelsen som en varm men lite sorglig känsla långt efter att boken är utläst.