Biblioteksbubbel

Äntligen kommer det fler böcker av Martin Olczak med Jack som huvudperson. Första delen, Vampyrer på Sergels torg, kom till min bibbla igår. Liksom de förra böckerna är det en serie om fyra som är planerad och heter Jacks förbannelse. Böckerna är mycket fint illustrerade av Anna Sandler.

Jack är så glad att allt är mer vanligt. Mamma och pappa är hemma och nu drar skolan igång igen. Han ska få vara en vanlig pojke, gå i skolan och vara med kompisar. Han har redan en kompis i klassen,Wanda.
Men ack ack redan första skoldagen är det kört, något förföljer dem på hemvägen då Wanda ska hänga med hem till Jack. I köket väntar dessutom en skogspyssling med ett mycket viktigt brev. Det är föräldrarna och Betty som är kallade till ett  möte i Urskogen, mitt i natten. Rurik får vara barnvakt åt en sur Jack. Ja dvärgen Rurik är också irriterad och olovandes ger de sig iväg till mötet. Ingången till Urskogen är mitt på Sergels torg vid tre ynka träd. Det är nästan så jag vill kasta mig på tåget till Stockholm och prova att komma in i skogen. Nåja, det är nog bäst att avstå för det håller på att sluta illa för både Rurik och Jack. Det är tur att Jack är trollkunnig. Boken slutar riktigt illa förresten, Wanda är försvunnen. En gårdstomte har hittat hennes halsduk med bitmärken och blod på…

Det blir en lång väntan för läsarna, nästa del är planerad till november. För att inte tala om del tre och fyra, de kommer först nästa år…

http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9129698596

Under en sommarvecka var jag, som vanligt,  på nordiskt berättarseminarium. I år gick det av stapeln i Danmark, närmare bestämt i Ry på Jylland. En vecka full av kurs och berättelser. För att bryta av brukar det arrangeras någon form av studiebesök. Ett av valmöjligheterna var att åka till Dokk1 i Århus.
En gigantisk byggnad, belägen i hamnområdet. Ett hus som bl a rymmer medborgarkontor, café, en högteknologisk parkering och inte minst stadens huvudbibliotek.
Runt hela byggnaden löper terrasser som rymmer lekplatser som ska föra tankarna till de olika världsdelarna.

När jag kommer in möts jag av rå betong, svarta hyllor och ett myller av människor. Det är rymd och det hela ger ett strikt intryck. Personligen tycker jag inte att kombinationen svarta hyllor och betong är så lyckad. Hyllornas färg och takhöjden gör att böckerna försvinner, det känns som om de hukar.
På andra våningen huserar barnavdelningen med ett stort antal barnfamiljer på besök. Även här finns svarta hyllor men det är inte det som dominerar eller drar till sig uppmärksamheten i första hand. Det är mängden lekaktiviteter som erbjuds i form av rutschkanor, datorspel, utklädningskläder, ja här finns allt! Överallt ser jag barn som leker och har roligt. Däremot är barn som läser eller botaniserar bland hyllorna ytterst få.
Jag förhör mig om vad som är skillnaden nu mot när biblioteket var ett mer traditionellt sådant på annan plats. Besöksantalet har ökat stort, speciellt stadens många studenter gillar att utnyttja det som bjuds. Människor som tidigare inte kom till biblioteket kommer i större utsträckning. Bland barnen kommer de flesta för att leka och inte alla har böcker med sig när de lämnar byggnaden.
Jag tänker på det som den irländske kursledaren på berättarseminariet berättade. I utsatta områden på Irland är den första insatsen som samhället gör att öppna ett bibliotek, långt innan fritidsgårdar o dyl är ens på tankestadiet. Dessutom anställs en superbibliotekarie. Hens uppgift är till en början att på olika sätt locka till sig traktens unga. I första hand enbart för att hänga utan några krav på ”motprestation”. Först när den nya målgruppen känner sig hemma och trygga på sitt bibliotek sätts stötarna in. Då blir det berättande, författarbesök, högläsning, bokcirklar….
Det är just det jag saknar här på Dokk, möten mellan besökare och bibliotekarier som visar, läser, puffar etc. Det kvittar hur högteknologiskt det är, mängden av tjusiga möbler och snygga skyltningar av böcker som finns, eller hur vackra och superflexibla lokalerna än är. Är du en ovan biblioteksbesökare hjälper inte tjusigheten och allt vackert tänk. Nu såg jag en stackars förskrämd bibliotekarie på hela stora barnavdelningen gömd bakom en disk i en undanskymd vrå. Fast vad vet jag, det myllrar kanske av superbibliotekarier med fickorna fulla av idéer och aktiviteter kring böckerna vid andra tillfällen. Låt oss hoppas det!
Hur det än är med den saken, tänk att helt gratis ha tillgång till allt detta. Tänk om bara några som inte är vana biblioteksbesökare kommer dit har roligt och någon gång har en bok under armen när de går därifrån. Då är det värt det!

Barnradions bokpris är namnet på det som förr om åren kallades Barnens Romanpris. Liksom förra året kommer Manuel Cubas att leda boksamtalen med barn i mellanstadieåldern. Boksamtalen kommer att börja sändas i början av oktober. Det är en serie om sex program där varje nominerad bok diskuteras i de fem första. Det sista programmet ägnas åt den bok som barnen röstat fram som vinnare.
De fem nominerade böckerna är Landet bortom floden av Douglas Foley. Den kom till mitt bibliotek i förra veckan och ligger nu hemma i min ganska stora sommarläsningshög.En fantasyberättelse där tolvåriga Alva är huvudpersonen. Lillebrors nalle faller ner i brunnen och syskonen följer efter och det blir ingången till en annan värld där äventyret börjar rullas upp.


Det är jag som är Mickan av Malin Nilsson och Vanessa Lopéz har jag skrivit om tidigare här på bubbel.

Cecilia Hages Brott och straff är den tredje nominerade boken. Rosa har tråkigt på sommarlovet, ingen tycks ha tid med henne och bästa kompisen är bortrest.Rosa bestämmer sig för att rymma till ödetorpet i skogen där hon och kompisen varit en del tidigare. Med sig lånar hon en hund, men frågar inte om lov först. Rosa är aningslös och förstår inte riktigt konsekvenserna av sitt handlande. Det blir en ganska spännande berättelse som får ett efterspel där Rosas eventuella brott reds ut. Kanske är det fler som kan vara skyldiga? Längst bak i boken reder författaren ut hur vårt rättsväsen fungerar.

Bennys hemliga rapporter av Per Lange, Johan Bergström och Henrik Ahnborg ligger även den i högen därhemma. Benny och hans kompisar har planerat tillbringa sommarlovet i en källare och spela datorspel. Det blir något helt annat som kommer uppta ungdomarnas tid. En modern äventyrsberättelse med stor tilltro till det växande släktet. Det låter som lovande läsning i mina öron.

Sist ut är Sju förtrollade kvällar av Mårten Sandén. En bok som jag tyckte mycket om. På väg hem från boxningsträningen träffar han på en gammal man utanför den nedlagda biografen Elysium. Trots detta ger mannen  Buster sju biobiljetter.  Det ger Buster tillträde till en magiskt värld som hjälper honom att förstå händelser från det förflutna. Men även att förstå sig själv lite bättre. Dessutom verkar det ge honom mod, för plötsligt har han i flickan från biblioteket fått sin första vän.

Liksom förr om åren kommer alla fem böckerna finnas i högläsningslådan som vi har i personalrummet på Skönadalsskolan. Vilken tillgång att kunna lyssna till bokdiskussionen när en läst någon av böckerna högt i klassen och nog själva först diskuterat den.

Roller Girl är en serie gjord av Victoria Jamieson utgiven av Rabén och Sjögrens i deras fina satsning på serier. (Jag hoppas den  får en fortsättning.) Boken är översatt av Sara Årestedt.

Astrids mamma är bibliotekarie på ett universitet. Hon envisas med att dra med Astrid på kulturkvällar med olika lyckat resultat. Men en kväll blir det kärlek vid första ögonkastet. Tillsammans med kompisen Nicole ser de sitt livs första bout i roller derby.
Astrid är så uppfylld av allt hon ser och märker inte att Nicole nog hyser svalare känslor.
Boken skildrar sedan den sommarlovskurs som Astrid går till ensam utan sin kompis. Det är en tuff sport och det verkar som om allt gör ont, att alla andra kan bättre men Astrid kämpar, hon vill så gärna. Det är en fin skildring av sporten och en som inte stött på roller derby tidigare är klokare efter att ha läst boken.
Det är också en fin skildring av puberteten och slitningarna mellan Astrid och mamman. Även påfrestningarna mellan Nicole och Astrid känns trovärdiga. Är de inte bästa vänner längre? Vill Nicole hellre hänga med trista Rachel? Det är heller inte lätt att vänja sig vid Zoey, nya derbykompisen. Speciellt när det blir Zoey som får ha stjärna på hjälmen och vara jamer i boutet.

Jag är extra intresserad av roller derby eftersom en av mina (vuxna) döttrar är synnerligen aktiv i sporten. Blir du  sugen på att se en match  kan du exempelvis  åka till Norrköping där SM i Roller derby hålls den 9-10 juli. Ett av topplagen Malmöbaserade Crime City Roller kommer att kämpa hårt för att vinna SM-titeln. I år har laget vunnit elitserien men blivit slagna i SM de senaste åren och fått nöja sig med silverplats.
Bilden är från slutet av maj när klubbens B och C-lag vann sina matcher i Hamburg.

http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=912970099X

Idag blev jag bjuden på bokfest med kaka och bokprat. Det är fyra elever som tillsammans med en av speciallärarna haft en form av bokcirkel under läsåret.
När vi valde den senaste boken, Åka fast av Thomas Halling, sa jag att jag gärna ville att de berättade för mig vad de tyckte om boken. Jag hade precis själv läst den och var imponerad. Rent lästekniskt mycket skickligt uppbyggd och framförallt en mycket målande berättelse som ger många bilder när en läser.

Huvudpersonen är Lo som bråkar en hel del med sina föräldrar bland annat om smink. Nya kompisen Tea pressar på och vill att Lo ska skaffa en mycket dyr mascara. Efter flera försök snattar hon den och får rusa ut ur affären för expediten har upptäckt henne. Upplösningen är fin och känns bra.
Tillbaka till bokfesten. Eleverna berättade om boken och till sist gav de mig sina omdömen. Ganska lätt, tänk det måste kännas bra. Den var för kort, de ville läsa mer om Lo. Gissa om de blev glada när jag kunde berätta att det kommer fler delar. På en skala mellan ett och tio fick boken omdömen från sju och uppåt. Och kakan, ja den var mycket god, en solklar åtta.

Den mycket bra och populära boken Som trolleri, skriven av Mårten Melin, blev till radioteater. Det skrev jag om här på bubbel tidigare i våras.
De fem delarna finns fortfarande att lyssna på via Sveriges radios webbplats Drama för unga.
Trots att jag läst boken flera gånger tyckte jag att radioteatern blev en helt annan och ny upplevelse. Jag gillade verkligen att lyssna till avsnitten.

Glädjande nog är det fler som tycker detsamma. Som trolleri har tilldelats årets upplaga av Nordiska radioteaterpriset. Grattis till alla inblandade!

Det kommer ut väldigt lite historiska skildringar för barn och ungdomar numera. Kanske bortsett från en och annan skildring om Vikingatid. Ett lysande undantag är Camilla Lagerqvists böcker. Hennes trilogi om tre ungdomar i Värmland under andra världskriget är ständigt utlånade.

Nu har hon kommit med en ny historisk skildring om Sverige under 1930-talet. Närmre bestämt ett sanatorium i Småland där människor med tbc vistades för att förhoppningsvis bli friska. Trettonåriga Julia är bokens huvudperson, en flicka från övre medelklassen. Efter att ha vistats ett tag på sanatoriet börjar hon frigöra sig från framförallt mammans begränsande kyliga uppfostran. Hon får vänner och upplever sitt livs första förälskelse. Det är Luca,en person som kommer från  cirkusmiljö som sätter hennes hjärta i brand. Valet av pojke hade inte gått för sig om föräldrarna vetat om det. Luca tillhör resandefolket som av många ansågs som paria på den här tiden.
Berättelsen lyckas förmedla den tidens syn på handikappade, rasbiologernas förnedrande registreringar och de djupa klyftorna i dåtidens klassamhälle.
Det här är en spännande bok om liv och död som jag tror många kommer att tycka om.
http://www.adlibris.com/se/organisationer/product.aspx?isbn=9132167458

I år har vi ett mycket aktivt bokråd på Skönadalsskolan, det formligen sprutar ut idéer under våra möten. Ett av deras projekt har varit att ha en bokfest på biblioteket. Ska jag vara ärlig trodde jag inte riktigt på idén från början, men naturligtvis var det något som jag höll för mig själv.
Under våra träffar har vi planerat innehållet och bestämt förutsättningarna.
 Tillsammans med några ur bokrådet skrev jag ihop en inbjudan.        Medlemmar i bokrådet var självskrivna på festen men även de som  röstat i Bokjuryn fick en inbjudan. Dessutom var det fritt fram att  ta  med en kompis.
 Igår eftermiddag var det dagen D. Klockan halv tre startade festen och eleverna vällde in, ett drygt hundratal samlades och lyssnade när Selma hälsade alla välkomna och berättade om festen. Sedan satte aktiviteterna igång. Saft och kaka fanns att ta. Kakorna var bakade på fritidsklubben av flitig bokrådare.
Runt ett bord flockades de som ville tillverka cirkustält av gallrade böcker. Vid ett annat lärde en elev andra hur de kunde göra egna omslag till sin favoritbok med hjälp av appen Pic Collage. En ny tipsrunda fanns naturligtvis och ingen fest utan fiskedamm. Det spelades schack och fia med knuff och mitt i vimlet satt elever och läste.
Jag gick mest omkring och fyllde på saftkannorna och matade på fiskespöet med diverse napp.
 Vid halvfemtiden  hade alla gått hem och spåren efter festen var nästan  obefintliga. Jag släckte, låste och begav mig hemåt lätt om hjärtat och förvissad om att vi startat en ny tradition på biblioteket. Redan snurrar det tankar om hur vi skulle kunna göra en annan gång.                                                     Vi får se vad nästa års bokråd har för kloka idéer att komma med.