Som en inspiration till ett läsande Läslov fick Olympiaskolan besök av fem skolbibliotekarier i fredags. Vi gjorde en bokattack i alla klasser på skolan. Bokattack, dvs vi är flera skolbibliotekarier, som på samma dag bokpratar i alla klasser på en skola. Vi “attackerar” med böcker.
Nu har alla fått massor av boktips och jag vill tacka mina duktiga kollegor som kom till Olympia och hoppas att ni ursäktar att det bara är jag , som syns på bilden nedan.
Jag fick tipset om boken “Odd är ett ägg” i den mycket bra podden “Bladen brinner”.
Boken är skriven och illustrerad av norskan Lisa Aisato, som har skrivit flera böcker som dock inte är översatta till svenska.
Odd är en försiktig och ängslig pojke, han är hela tiden rädd för att hans huvud ska gå sönder, det är nämligen ett ägg! Varje morgon sveper han in huvudet i handdukar och en tevärmare för att skydda huvudet. Han tackar alltid nej till att vara med och leka, de andra pojkarna är så vilda, och när de spelar boll på idrottslektionerna så smiter han iväg till toaletten och sitter där tills lektionen är slut. Efter skolan tar Odd sin cykel och går till skogen, han vågar inte cykla. Han tycker om att vara i skogen, där är lugnt och han har ett paraply för att skydda sig mot fallande kottar.
En dag när han är i skogen så träffar han den modiga och orädda Gun . Hon sitter högt uppe i ett träd i en lysande gulrandig bidräkt. De har så roligt ihop, men nästa dag kommer inte Gun till skogen. Odd letar och letar och berättelsens upplösning gör mig alldeles varm i hjärtat!
Har du missat “Bladen brinner” så kan du lyssna på den här!
Ulla Rhedin recenserar boken på kultursidan i DN, läs recensionen här
Emma Granholm är en välkänd ungdomsboksförfattare. Simon & Sophie har vi som klassuppsättning på flera skolor i kommunen och den boken läser många elever från 6-an och uppåt. Böckerna Liv & Lovisa, Sjutton år och skitsnygg och Ett nytt liv på köpet är mycket bra böcker som läses mycket. Nu har Emma Granholm precis kommit ut med en ny bok På andra sidan reglerna är titeln.
Miljön i denna boken är en gymnasieklass i den mindre orten Vintlunda. Lukas har flyttat med sina föräldrar från en innerstadslägenhet på Söder i Stockholm till ett hus i lilla Vintlunda. Flytten genomfördes mot Lukas vilja men nu är han här på vårterminen i ettan på gymnasiet i en alldeles ny klass. De första dagarna blir mycket bättre än förväntat tycker Lukas. Innegänget i klassen öppnar upp för Lukas och efter bara några dagar har han fått kompisar som han gillar och han har också fått en festinbjudan till helgens fest. Han känner sig verkligen nöjd! Men Lukas ser också saker som han tycker verkar konstiga. Varför sitter Olivia i klassen alltid ensam på lektionerna och i matsalen? Varför är det ingen som pratar med Olivia på hela veckan men sen blir hon ändå inbjuden till samma fest som Lukas?
Kristina Olsson har skrivit många spännande böcker för åren mellan 9-12. Trilogin som börjar med Glasbarnen är den mest lästa hittills.” Mysteriet på Örnklippan” är hennes senaste bok och slutet på den, indikerar att fler delar skall komma.
Bonnie och Charles, båda tolv år tröttnar på att deras föräldrar(den enes pappa och den andres mamma är gifta med varandra) bara bestämmer, utan att någonsin lyssna på vad barnen vill. Nu har de bestämt att familjen skall flytta till London efter sommarlovet.
Nu är det början av sommaren och Bonnie och Charles bestämmer sig för att rymma, som en protest mot den planerade flytten. De vill vara borta hela sommaren. Bonnies mormor bor i Skuggviken, och det blir barnens tillflyktsort.
Bonnie har inte träffat sin mormor på ett bra tag, men mormor lyckas övertala hennes pappa om att de skulle må bra av att vara hos henne en vecka ialla fall.
Skuggviken, där mormor bor,ligger precis vid havet. Där finns en hög klippa, Örnklippan, med en fyr allra längst ut vid havet. Skuggviken verkar överhuvudtaget vara en ganska skum och skrämmande plats. Barnen blir varnade för den gamla fyren och klippan. Gå aldrig dit-det är farligt.
Mormor, som är konstnär, ganska känd, bor i ett stort gammalt slott, med några anställda, som verkar ha klivit ur en annan tid. De heter Alba och Douglas och sköter om kök och trädgård. På gården finns också Paul, som sköter om hästarna, men akta er för honom säger Alba, han är elak.
Vem barnen egentligen kan lita på tar det ett tag att få reda på. I byn Skuggviken sker underliga saker, nu senast har en liten fyraåring försvunnit och det viskas om den förfärliga historien om “den huvudlöse Hämnaren”, som kommer med sin båt om natten och hämtar upp folk, för att sedan låta dem försvinna.
Det finns många frågor och naturligtvis blir Bonnie och Charles inblandade i det här. Och det blir farligt och ganska spännande.
Skönadalsskolans femteklassare har haft två intensiva tisdagar. De har haft besök av Mårten Melin som har skrivit tillsammans med dem. Tempot har varit högt och de har fått flera konkreta råd.
Under några veckor har de haft lådor med Mårtens böcker i sina klassrum för att läsa själva och läsa högt. Tack och lov har vi flera av Mårtens böcker i klassuppsättningar för lärarna har även önskat att få jobba med en och samma bok tillsammans med eleverna.
Att få träffa en livs levande författare är värdefullt för eleverna. Naturligtvis ökar intresset av att läsa just dessa böcker under en lång period och det sprider sig även till andra årskurser. “Melinhyllan” gapar ofta tom. Att dessutom bli tagen på allvar och få höra att skrivande är något en kan syssla med är ytterst värdefullt.
Lite tid att besvara elevernas frågor blev det också. Svaret på vilken bok han är mest nöjd med är Liksom helt magiskt, den första av hans två novellsamlingar.
Inatt jag drömde är den senaste boken som jag har läst och den är verkligen bra. Det går inte att förutse hur berättelsen kommer att utveckla sig, det gillar jag. Emelie har skrivit om boken HÄR på Bubbel.
Det är flera nya böcker på väg ut, bland annat en superhjältebok, det låter spännande. Just nu skriver Mårten på … nej sånt avslöjar han inte.
Rektor Susanne Haglind skojade inför hans besök att vi borde ha ett Mårtenporträtt att sätta upp bland personalens foton Det är ju inte första gången Mårten är hos oss.
Och inte den sista heller. Välkommen tillbaka!
För ett och ett halvt år sedan läste och hyllade jag En Myras liv, den första boken om Myran som då gick i förskoleklass. I andra boken har han hunnit börja ettan. Mamma och pappa är skilda så Myran har två av väldigt mycket. Två rum, två sängar, två tandborstar. Men han är fortfarande kompis med Henny och Diego, och han har faktiskt vant sig lite vid att inte mamma och pappa vill bo med varandra längre.
Myran har lärt sig läsa, och han älskar att läsa gåtböcker. Han brukar testa mamma och pappa och det bra är att han får ställa alla gåtor två gånger, ena veckan hos mamma och ena veckan hos pappa. Fördelens med gåtbokens gåtor är att alla svar finns i slutet. De där vardagliga gåtorna som också snurrar i Myrans huvud verkar det inte finnas lika enkla svar på och det stör honom. I dag och i morgon, tisdag och onsdag, så spelas John Ajvide Lindqvists “Fulet” som teater för Korsbackaskolans sjundeklassare.
Fulet är en från början en mörk skräcknovell som handlar om en flicka som utsätts för den grövsta typen av mobbing på sin skola. Hon är totalt utfryst, ingen pratar med henne- förutom två tjejer, Kim och Sandra, som kallar henne för Fulet. Det är ju inte så att de heller direkt pratar med henne, de skriker mest glåpord och låter henne veta vilken totalt misslyckad person hon är. Fulet heter egentligen Juliette. En fredag bestämmer sig Kim och Sandra för att utsätta Juliette för ett lite extra roligt spratt- roligt enligt dem själva.
De får Juliette till att klämma in sig i sitt skåp sedan smäller de igen skåpsdörren, låser, tar nyckeln och går därifrån…..
Detta var en fredag eftermiddag och de var de sista som var kvar på skolan……..
Vill ni veta hur det går för Juliette, Kim och Sandra så får ni antingen se teatern eller läsa novellen!
Den finns i novellsamlingen “Låt de gamla drömmarna dö”.
Den är riktigt läskig så känsliga läsare/tittare varnas.
John Ajvide Lindqvist räknas som av de främste skräckförfattarna i Sverige och han har bland annat skrivit “Låt den rätte komma in”, “Hanteringen av odöda”, “Lilla stjärna” och “Människohamn”.
Jag har just läst två mycket viktiga och angelägna böcker om sorg och saknad.
I mitt hjärta finns du kvar – om sorg saknad har författaren Jennie Persson intervjuat 13 barn och ungdomar i åldern 9-14 år som berättar om sina sorgeprocesser. Det handlar om föräldrar eller syskon söm dött av sjukdom eller genom en olycka och om älskade husdjur som gått bort. Även om den sjuke tillfrisknar är sorgen stor under sjukdomstiden vilket även berörs i boken liksom hur det är att tvingas fly och inte få träffa sin mamma på flera år. Mellan intervjuerna finns handfasta råd om sorgearbete, om hur en begravning kan gå till och vad som händer i kroppen när en dör. Boken är både saklig och varm. Elin Lindells bilder förstärker och stödjer texterna.
I Peter Schössows bilderbok Ska det vara så här ??! möter vi en mycket arg flicka med en enorm handväska. Det dröjer ett tag innan vi förstår vad hennes ilska beror på. I väskan ligger hennes älskade Elvis alldeles död. Elvis är en gul fågel och inte sångaren vilket åhörarna först tror. Ilskan övergår till sorg och förtvivlan hos flickan. Hon stöttas av de hon mött i parken och de hjälper henne att ordna med en begravning. Det känns som en varm och inkännande gemenskap som hon nu hamnat i. I slutet undrar de om möjligheten att fågeln Elvis möter sångaren Elvis på andra sidan död. Boken är översatt av Anna Braw.
Ett av bokmässans teman var Bildning och jag var på flera seminarium där bildning diskuterades. Det är intressant eftersom man får en ny förklaring på vad bildning egentligen är för varje ny person man frågar. För mig som arbetar med barn och ungdomar är det intressant att fundera på bildningsbegreppet. Vad är egentligen bildning och hur påverkar det oss idag?
På seminariet “Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss” diskuterades bildningsbegreppet och jag fastnade för några kommentarer:
Bildning är:
– Bildning är förmåga till reflektion och att kunna se olika perspektiv.
– Bildning är tvärvetenskaplig. Vi behöver kunna titta på problem och möjligheter ur olika synvinklar.
– Bildning är att kunna få fram fakta men också att kritiskt granska fakta.
– Bildning är att både kunna blicka framåt och bakåt i tiden och dra slutsatser kring detta.
– Bildning är att kunna sätta sig in i andras förhållanden.
Jag var också på seminariet “Återerövra bildningen i skolan”.
Här diskuterades att bildning kan komma genom litteraturen. Genom att läsa böcker lär man känna inte bara sig själv utan även andra människor och annorlunda världar. På detta seminarium pratade man också om att bildning inte är bara en produkt, det är inget färdigt, utan bildning är en process. En process i att kunna sätta sig in i andra omständigheter än sina egna, en process i att kunna leta upp fakta och en process i att vara källkritisk till faktan man har hittat.
Under seminariet “Kan bildning spräcka filterbubblan” konstaterades att vår förmåga att kunna leva oss in i andras förhållanden och villkor är viktigare än någonsin idag. Läsförmågan är grundläggande för bildning och det är speciellt faktatexter vi måste träna på att läsa (läsförståelsen i faktatexter har sjunkit över tid hos svenska 15-åringar visar PISA-undersökningar). Vi behöver lära ungdomar att det finns en sanning och att vi ska kunna bemöta populistiska inlägg.
Det som var återkommande i dessa tre seminarier som jag mycket kort återgivit ovan är att läsning av böcker, både skönlitteratur och faktaböcker är viktigt för att kunna förstå sig själv och andra. Det är också viktigt för att träna upp sin läsning och träna sig på att läsa faktatexter som man behöver om man ska kunna ta reda på något. Våra möjligheter att reflektera över vår och andras tillvaro är nödvändig när vi idag lever i ett allt mer globaliserat samhälle. Sist men kanske allra viktigast är att källkritiskt kunna granska alla källor till fakta, åsikter, upplevelser och erbjudanden som vi alla ställs inför dagligen.
Att läsa böcker tillsammans med eleverna i skolan och därefter samtala och reflektera över det lästa är en bra start. Om vi dessutom ständigt diskutera med våra barn och ungdomar om källkritik och om vad som är rimligt och relevant så kommer vi en bit till.
Det är detta som jag arbetar med varje dag!!